Konsten att hacka ett val

Dokumentation från Capgeminis seminarium i Almedalen måndag 2 juli 2018

Författaren Lars Wilderäng målar upp ett dystert scenario. Året är 2019 och en främmande stormakt har, genom desinformationskampanjer och cyberkrigföring, påverkat det svenska valet och skapat en kaotisk situation i landet. Kan det här hända? Och i så fall, hur stoppar vi det?

Att främmande makt går in och gör ett “tjuvnyp” alldeles innan valet är inte osannolikt, menar Mikael Tofvesson, enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Det är kanske en av de större sårbarheter vi har i Sverige, som i övrigt har ett väldigt välfungerande valsystem.

– Målet här är att föra in uppgifter som vänder bilden av en blivande ledare. Det handlar inte om att man inte gillar val i sig, syftet är istället att förändra landets framtid och just det här scenariot som Lars målar upp är ett av flera vi tittar på och kommunicerar kring, säger Mikael Tofvesson från Digidalens scen.

Skulle vi ens förstå om detta hände? Det beror helt och hållet på hur det skulle se ut och hur det sprids.

– Vi kommer ganska snabbt kunna motverka detta om vi ser att det är falska uppgifter. Vi har verkligen förändrat synen på den här typen av påverkan och är väl förberedda. Dilemmat är om vi inte hinner sätt igång motangreppet eller om det blir viralt och okontrollerat.

Vad man vill åstadkomma och uppnå beror på vilken aktör det är. Den här typen av scenario handlar om att man vill sprida känslan av osäkerhet i landet och destabilisering.

– Då vet vi inte vad som är falskt eller sant och vem vi kan lita på, inte ens partier eller institutioner. Den öppna och mer uppenbara propagandan är vi generellt inte så mottagliga för men när information sprids många varv i sociala medier och sedan sprids till vanliga medier så blir vi sårbara och det här är något vi måste bli bättre på, säger Karin Enström, Moderat gruppledare och tidigare försvarsminister.

Syftet är alltså att minska förtroendet för politiska partier, skapa allmän destabilisering och sätta grupper mot varandra. Men även överlag minska förtroendet för den liberala demokratin vi känner och skapa intresse för en annan ordning.

– Det pågår en kamp mellan den liberala demokratin och öppenheten och auktoritära regimer med en stark ledare. Det här pågår i Europa idag och det finns aktörer som är redo att använda alla medel, till och med militära, i den här kampen. Idag finns en stor flora av olika verktyg, inte bara militära eller politiska, och uppfinningsrikedomen är stor. De här aktörerna utnyttjar de sårbarheter som finns.

När publiken i Digidalen blir tillfrågade, via undersökningsverktyget Mentimeter, om vad de är mest rädda för inför valet 2018 är svaret tydligt. 69 procent är mest rädda för desinformationskampanjer, åtta procent är mest rädda för cyberangrepp, valhack eller annat medan 14 procent uppger att de inte är rädda.

När moderator Gustaf Söderlund från Capgemini tar pulsen på publiken via handuppräckning är det klart flest som oroar sig för angrepp från Ryssland. Ingen är rädd för att Kina eller Islamistiska terrorgrupper ska göra angrepp på vår demokrati och endast ett fåtal är rädda för påverkan från inhemska extremister.

– Vilka statsaktörerna är vet vi och även hur de arbetar för att inhämta information och sprida osäkerhet. Men det finns även andra aktörer och egentligen är det mindre viktig vilka aktörer det är som vill störa. Det vi måste göra är att bygga upp kunskap och medel för att mota detta, säger Karin Enström.

Mikael Tofvesson menar att vi måste dra lärdom av hur olika aktörer försökt påverka andra länders val och att frågeställningen till publiken är lite felställd.

– Det man påverkat är legitimiteten för den som vunnit valet. Det är alltså inte så viktigt vem som vann valet utan ge känslan av att något gick fel och att den som vann inte har någon legitimitet. En hackerattack är inte det som påverkar din uppfattning, det är berättelsen om vad som hände.

Så hur bra är vi i Sverige på att hantera ett angrepp av det här slaget? Det är svårt att veta innan vi blivit utsatta för en ultimat utmaning.

– Sverige har blivit väsentligt bättre än vi var för två år sedan. För att sälja något som inte stämmer måste man gå på känslor eller okunskap. Men idag är hela valadministrationen utbildade i hur fake news och påverkanskampanjer fungerar. Vi är förberedda på ett sätt som vi inte varit förut och vi kan inte jämföra Sverige med hur det var i USA under presidentvalet, avslutar Mikael Tofvesson.

Se hela seminariet här